– Jag är inte lika stark som du eller som henne. Jag har funderat på den meningen och erkänner tillslut att jag många gånger tänkt samma tanke genom åren. Sneglat på människor runt omkring och sedan tittat på mig själv, jämfört.
Vad är styrka egentligen?
Hur definierar man styrka, yttre skal…inre kraft?
I jämförelse med vad och varför jämföra?
Hur skapar man en inre styrka?
Så länge jag jämförde mig med andra var jag aldrig tillräcklig. Vad gynnar jämförelser med andra om det får mig att känna mig liten? Det blir istället till ett effektivt maktinstrument…till vilken nytta? Att få människor att hålla sig inom ramen och göra det önskade? Varför då? För att det är enklast så…tror vi? Vad händer sedan? Vi får människor som är rädda för att misslyckas och inte tror sig om att kunna? Varför är det bra? Det var bra i ett samhälle när man arbetade i industrin och var tvungen att rätta sig efter regler och kollektivet! Idag är det helt andra värden som premieras i yrkeslivet, mod, ansvar och kreativitet.
Jag har bara en uppgift i livet och det är att vara bäst på att vara Jag.
Jämför mig inte med någon annan!
Jag är nyfiken på andra, nyfiken på dig men inte för att jag vill bli som du. Det finns bara en som du och ingen annan är bättre på att vara du än du själv? Genom att vara med dig lär jag mig mer om mig själv. Du får mig att bli starkare. Starkare som mig själv. Vi har olika styrkor, som kan användas på olika sätt. Dina styrkor är många gånger mina svagheter, jag beundrar ditt tålamod och din diplomati. Hur du kan prata med alla om alltmöjligt. Vi behöver aldrig värdera styrkor, bara konstatera att de är olika och tur är väl det. Tur att vi har varandra.
Kan det vara så enkelt att om jag känner tacksamhet för den jag är och erkänner oss själva fullt ut, då känner jag min egen inre styrka. Den yttre muren kan rivas, då finns det inget att vara rädd för längre.
Tack min vän!
Kram malin
Malin Maria 