Det finns oändliga sätt att kommunicera. Malaguzzi talar om barnens 100 språk* (se nedan) och att vi vuxna ofta berövar dem 99 av dessa. Vi fokuserar på ett språk och upphöjer det som det viktigaste. Då glömmer vi alla de andra uttrycksformerna och utvecklar inte den bredd av möjligheter vi är födda med. Hur skulle det vara om vi tog tillvara alla de gåvor vi fått med oss och använder den variation och rikedom som finns. Jag leker med tanken att få syn på de 100 språken, de hundra sätten att kommunicera. Kan vi hitta dem i våra förskolor? Jag tänker ha det som mål detta läsåret och hoppas få med mig fler på det skutan, att upptäcka en fantastisk variation och rikedom av uttrycksformer.
Jag har en dröm och en förhoppning om ett läsår i förskolan som exploderar i kommunikation på ett kreativt och lustfyllt sätt, vi är redan på mycket god väg. Tänk om vi tillsammans när läsåret är slut har hittat de 100 språken och dela med oss av dessa till omvärlden. Och sprida barn och vuxnas gemensamma upptäckande till omvärlden.
Det är min dröm och den vill jag dela med er andra!
Kram malin
* Här kommer L Malaguzzis ord:
Barnet har hundra språk
Hundra händer
Hundra tankar
Hundra sätt att tänka
Hundra sätt att lyssna
Att förundras att tycka om
Hundra lustar
Att sjunga och förstå hundra världar
Att uppfinna hundra världar
Att drömma
Ett barn har hundra språk men berövas nittionio.
Skolan och kulturen skiljer huvudet och kroppen.
Man ber barn:
Att tänka utan händer
Att handla utan huvud
Att lyssna men inte tala
Att begripa utan glädjen i att hänföras och överraskas
Man ber dem:
Att bara upptäcka den värld som redan finns
Och av alla hundra berövar man dem nittionio.
Man säger dem:
Att leken och arbetet
Det verkliga och det inbillade
Vetenskapen och fantasin
Himlen och jorden förnuftet och drömmarna
Är företeelser som inte hänger ihop.
Man säger dem:
Att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det finns hundra.
Loris Malaguzzi
Malin Maria 