Min fiende ”detsomvaritharvaritdetpratarviinteom” har hemsökt mig.

Grus i maskineriet, kraxande olyckskorpar och höga hinder längs vägen. Får det dig att stanna och vända eller fortsätter du mot din dröm?

Jag har en fiende jag gjorde upp med för flera år sedan. Jag hade nästan glömt bort honom, kanske var det därför han kom tillbaks. Han heter ”detsomvaritharvaritdetpratarviinteom”.Hans uppdykande påverkade mig djupt och gav mig kalla kårar. Jag växte upp med honom och han lärde mig tidigt att vara tyst. Han lärde mig att glömma och fokusera framåt. Han lärde mig att förlåta och att se positivt på framtiden. 

Men om man tappar sin historia – vem är man då? Om man inte lär av sina misstag och använder sina erfarenheter för att fatta nya beslut – vem är man då? När man inte får ställa frågor eller prata om det som hänt – vad händer då? Att hela tiden börja om från början och ha nya åsikter – vem blir man då? Vem är man utan sin historia – man fortsätter på ett litet barns vis in i en vuxenvärld som ställer helt andra krav och inte alltid är så förlåtande.

Till slut upplevde jag att jag befann mig i en tom bubbla utan innehåll. När som helst kunde bubblan gå sönder och då skulle jag vara totalt blottad för min ryggsäck var tom. 

Om man inte har någon dåtid så finns bara nuet eftersom framtid ännu inte existerar mer än i fantasin. Och nuet blir snabbt dåtid och försvinner därmed eftersom ”detsomvaritharvaritdetpratarviinteom”.

Jag fick hjälp att minnas och plocka tillbaka mina gamla jag och mina erfarenheter i min ryggsäck igen. Att vara historielös skapar ett tomrum. Att acceptera sin historia med allt vad den innebär skapar en rikedom av erfarenheter att plocka av och relatera till. 

Min fiende ”detsomvaritharvaritdetpratarviinteom” var inte längre välkommen i mitt liv. Jag upptäcke att hans tystnad och den tomhet och de rädslor han skapade var värre än verkligheten. Istället  öppnade det upp nya möjligheter och gjorde mitt liv mer spännande. Jag kände mig tryggare och mer rotad. Men han har hemsökt mig igen och bett att få bli min vän igen. Han har förklätt sig i välkända kostymer. Han ruckade min värld för en stund och spelade hårt på mina känslor.

Men jag kommer aldrig slå följe igen – även om priser blir högt så kommer det alltid att bli högre med honom. 

Han är en svår fiende ”detsomvaritharvaritdetpratarviinteom”för han förstår inte vad jag säger och han minns inget – han är själv historielös och han vill inte prata. Så jag har inga fler alternativ än att vända honom ryggen och sätta honom i rampljuset – för det är det enda språk han förstår. 

  
Så med det beslutet fortsätter jag att vandra min väg. Och jag önskar Dig lycka till på Din. 

Kram Malin