Det nuvarande kapitlet går mot sitt slut. Det finns en sorg i avslut, men också en lättnad. Det som har varit har varit och kommer aldrig igen. Avslut är att tillåta sig sätta punkt och att lämna saker bakom sig. Det handlar om att helt och fullt förflytta sig in i något nytt med själ och hjärta. Det är befriande och spännande, men också tomt och märkligt. Det finns en trygghet i det som är. Det finns oanade möjlighet er i framtiden.
Det finns konkreta avslut där man byter arbete, flyttar eller på något sätt lämnar ett liv bakom sig för något annat. Men det finns också mindre konkreta avslut som inte syns för blotta ögat, personliga avslut som är känslomässiga och själsliga kapitel. När man kommer till vägskäl kring vad man önskar vidare i livet och vad som ska styra framtida val. Tidpunkter när det är dags att göra upp med sitt bagage och släppa rädslor, ångest och negativa känslor som har med gamla erfarenheter att göra. Deras grepp ska inte längre påverka framtiden utan de hör till en svunnen tid.
Hur vet man vad som är vad? Det vet man inte alltid! Men med tiden lär man sig känna igen vad som är vad. Får minnena kommer åter och blir slutligen kända och uppenbara. ”Nu kom den känslan tillbaka, den känner jag igen – men du hör inte hemma här – du är ett minna av något annat.” Man lär sig ställa frågor när reaktioner inte stämmer överens med händelser. Då finns det ofta något annat bakom. Vad handlar det egentligen om? Vad är det som inte stämmer här?
Ett kapitel avslutas här med och jag står beredd att kliva in i ett nytt. Vad jag ska göra och var min plats är, spelar inte längre någon roll. Jag vill bara vara där jag behövs – i det lilla eller i det stora. Det spelar ingen roll och det är en enorm frihet. Vad framtiden för med sig vet man aldrig, men hur jag vill ta mig an den det vet jag och det kan jag påverka. Det är det som skapar förutsättningar för ett hållbart liv…
Malin Maria 