I en tid av utmaningar vi sällan skådat globalt, hur hanterar vi det?
Hamnar vi i bristtänkande eller ser vi möjligheter? Det är på riktigt nu, det är allvar. Vi är i en tid när vi tvingas att leva och tänka på nya sätt. Det kallas för både kris och paradigmskifte/transformation. Det beskriver en tid/händelse som för alltid kommer att förändra vår syn på livet. Det tid som vi nu lever i undgår ingen och den innebär enorma begränsningar i vårt vanliga sätt att leva. Hur kan vi förhålla oss till det? Vi har ett enormt personligt ansvar i hur vi hanterar, tänker och agerar just nu. Känner du det ansvaret precis som jag?
Hur gör vi det svåra lite enklare?
Går från brist till möjligheter. Från Kan inte till Kan. Vad kan jag göra idag och från och med nu som ger livet mening och glädje?
Nu kan jag…
Nu kan jag bry mig om mina medmänniskor och sprida kärlek och omtanke.
Nu kan jag lyssna på kroppen och stanna hemma och ta hand om mig med gott samvete.
Nu kan jag läsa böcker, titta på film och spela spel med familjen.
Nu kan jag vara i stugan och vandra i naturen.
Nu kan jag promenera och lyssna på ljudböcker.
Nu kan jag laga middag och prova nya recept och lyssna på hög musik.
Nu kan jag ta hand om hemmet och göra sommarrensningen i förväg.
Nu kan jag hinna tänka och reflekterar över vad som är viktigt på riktigt. Nu kan jag bara vara.
Nu kan jag stressa av – det är inte så mycket jag kan göra, kalendern töms.
Nu är tid att…
Nu är tid att se vad som får effekt när det väl gäller och prioriterar bort annat.
Nu är tid att omvärdera allt för en hållbar framtid.
Nu är tid att styras av klokskap inte av rädsla.
Väljer du möjligheter?
Vad kan du göra nu för att vara extra snäll mot dig själv och din omgivning?
Hur använder du den här tiden till att skapa förutsättningar för livet på andra sidan denna speciella tid? Vad är viktigt på riktigt?
Kram Malin
Malin Maria 