”Varje vår börjar fågeln åter bygga sitt bo.
Tålmodigt i ur och skur.
Den bygger för livet.
Så gör också hon hela tiden.
Bygger upp och raserar.
Bygger upp på nytt.
Vad är värt att bygga vidare?
Vad har gjort sitt och är dags att lämna?
Hon sitter stilla i sitt mellanrum.
Fantiserar över vad som nu ska byggas upp.
Vilka bitar som berikar ett tag till.
Vilka som ska kasseras.
Allt beror ju på vad hon önskar för framtiden.
Hon låter sig ovärdera sin önskan ofta i sina mellanrum.
Där kan hon ställa sig på avstånd och se de faktiska effekterna.
Det är ofta i den upplevelse svaren hon behöver kommer till henne.
När hon tar sig tid att se och upplever verkligheten med distans.
Där vid sidan av alltid, i
ett stilla och tryggt mellanrum,
gör hon sig öppen för att omvärdera sin världsbild och sin nuvarande upplevelse av verkligheten.
Hon får alltid en ny chans.
I varje NU.”
Det är NU.
Malin Maria
Malin Maria 