”Sjön är helt spegelblank.
Fåglarna i samklang.
En huggorm ringlar förbi henne, hon som aldrig möter orm ute.
Noterar att deras väg korsas utan att värdera.
Noterar bara att hon vet att den finns även om de sällan möts.
Hon iakttar ringar på vattenytan och anar livet därunder.
Hon vet så lite, anar så mycket.
Hon vill aldrig tro att det hon hör, ser eller förstår är hela sanningen eller enda sanningen.
Hon vill aldrig tro att någon annan kan äga den heller.
Vi behöver alltid vara öppna för det oanade.
Det är det oanade som visar oss vägen vidare.
För henne är det sant.
Det oanade, det villkorslösa, det oändliga..
Vi lever bokstavligen i våra egna dimmor.
Mitt i den tanken drar en svag morgonbris in.
Hon ser med ens var sjön och himlen börjar och slutar.
En svag vind gör det möjligt.
Hon känner tacksamhet.”
🕊️🕊️🕊️🕊️
Ur boken En inre frigörelserevolution. Orginaltexten är Dag 65 på sida 157.
Boken är fylld med korta texter som man med fördel slår upp på måfå.
Det är så jag har använt boken denna sommar.
Jag tar några djupa andetag, blundar och slår upp en sida.
Läser den stilla, ofta två gånger och är uppmärksam på om jag fastnar för något särskilt.
Låter den tala till mig inför dagen som kommer.
Det kan bli en påminnelse om något, en vägledning, ett nytt perspektiv eller en fråga som jag vill fundera vidare kring.
Ibland kopplat till min egen vardag och ibland kopplat till livet i stort och det som sker i vår omvärld.
Fler texter och mer info om böckerna på hemsidan http://www.malinmaria.com
Malin Maria 