Det som tidigare var trygghets skapande får idag helt motsatt effekt det börjar fler och fler att märka och det glädjer mig. I en värld som förändras måste de system vi bygger upp vara flexibla och tänjbara. Annars blir de lätt ett hinder. Tidigare var det tryggt att bestämma saker på långsikt så att man vet vad som kommer att hända och vad man har att rätta sig efter. Idag kan det bli ett hinder. Det kan istället innebära att man låser fast sig och får mycket svårare att förändra det som behöver förändras.
System och rutiner får aldrig finnas till för sakens skull utan enbart för att underlätta och hjälpa oss. Vi måste alltid våga ifrågasätta och förändra system för att hänga med. Jag får ibland frågan: Varför måste vi förändra arbetssätt ständigt, det blir ju inte alltid bättre och ibland är det ju snar likt? Jag brukar svara att om vi alltid gjorde på samma sätt skulle ingen utveckling ske tillslut och våra hjärnor skulle inte behöva arbeta. Oavsett vilken system eller vilken rutin man har så blir det inte bra i längden – allt som är konstant innebär stagnation. Och stagnation kan aldrig bli verklighetsanpassat. Det enda som är säkert är att morgondagen kommer aldrig vara som gårdagen. Tiden går inte att stoppa. Varje minut sker något som förändrar nuläget till en variant av gårdagen. Vad är det då som har fått oss så länge och vilja stanna, stoppa, hoppa av och söka oss till något som står stilla.
Utgår man ifrån att det naturliga tillståndet är rörelse och att det finns olika farter. Ibland lägger man in en växel och ibland saktar man ner, så tror jag att mycket stress och press skulle släppa. Jag njuter av rörelsen och är nyfiken på varje nytt steg, det är mycket lättare att leva då.
Sonen ringde för en stund sedan och bekräftade än en gång kopplingen mellan frihet och trygghet. ”Du behöver inte komma hem än mamma, jag vill vara hemma själv och träna på att ta ansvar.” Att kunna klara sig själv och lita på sin egen förmåga skapar trygghet. Trygghet skapar frihet! Om jag vet att jag kan vågar jag kasta mig ut i det okända och då har jag möjlighet att leva mitt liv fullt ut.
Jag har just kopplat ner jobbet för semester. Har rensat i dator, pärmar och hyllor. Årets arbete har ihop samlat i ett dokument som får ligga till sig över sommaren och slutföras i augusti. Nästa års arbete och förutsättningar är förberedda i prydliga högar. Men de är bara ett skelett, en hjälp och en struktur. När det kommer liv till så måste det få förändras och ta sina olika banor. Jag ser fram emot nästa år och tror det kommer att bli ett fantastiskt år!
Men är jag i den första timmen på semester! Högarna lämnas på skrivbordet, lampan släcks och datorn kopplas ner. Jag tar en liten sväng och gör några ärenden innan jag åker hem. Så mina barn får träna på att ta ansvar:-)
Varma semester kramar
malin
Malin Maria 