Hållbarhet i förändringsarbete spelar roll, menar Hargreaves och Flink (2009). Vi måste tillsammans främja det som håller uppe och berikar livet. Det hållbara perspektivet handlar om lärande och omsorg genom att skapa djup, tänka över tid, skapa bredd, främja variation, respektera och bygger på det förflutna i strävan för en bättre framtid. Ett hållbart agerande är direkt och lär av det förflutna och av mångfald, står emot yttre tryck, väntar tålmodigt på resultat och bränner inte ut människor.
Lundhals (2011) menar att det är viktigt att analysera det som finns i den svarta lådan för att förstå vad det handlar om och vad som ger effekter. Formativ bedömning har tydligt visat sig kunna ha mycket positivt effekt på lärande. Människor stimuleras i sitt lärande när de förstår vad de kan lära sig och när de får syn på vad de faktiskt lärt sig. En stark motivation är nödvändig om man ska orka ta ansvar för sin utveckling och lägga ner det arbete som krävs för att nå målen. Inre motivation främjas av att man lär sig, att man är delaktig samt ges ansvar och möjlighet till självstyre.
Om man antar att regler och ordningar är något som människan har skapat. Då finns egentligen inga grundvalar. Då finns det utrymme för personligt agerande och ansvar, utrymme för att skapa mening och fatta egna beslut. Detta är ett relativistiskt sätt att tänka, om vi tänker den tanken inser vi samtidigt att tillvaron är komplexitet och osäker. Vi är människor och inte gudar. (Dahlberg m.fl, 2006) Relativismen kan skapa förståelse i ena änden och ängslan i andra änden. Antingen finner människor sig i att leva i en värld som är rörig och tvetydig eller som komplex och rik på mångfald. Dahlberg m.fl. skriver att man tror att människor har tillräckligt med kapacitet och kompetens för att fatta beslut utan universella koder. Människan har handlingsförmåga och ansvar vilket medför en frihet att göra val eller en börda att göra val, beroende på hur man ser det. Dahlberg m.fl. skriver vidare att tiden har kommit för forskare, praktiker och andra som ser världen ur olika perspektiv och att engagera sig i en gemensam dialog. Inte för att bevisa vem som har rätt utan för att söka ömsesidig förståelse och ömsesidigt erkännande.
Källor:
Lundahl, C (2011). Bedömning för lärande
Hargreaves, A & F (2009). Hållbart ledarskap i skolan.
Dahlberg, m.fl (2003). Från kvalitet till meningsskapande.
Malin Maria 