Vad gör du när det inte blir som du tänkt dig? När det krånglar och känns tungt och besvärligt?
Jag blir omedelbart besviken, irriterad och faktiskt lite ledsen. Upptäckte det igår när jag gav mig ut på en runda i skogen. Jag var så nöjd att jag fått på mig kläder, hittat tiden och tagit mig ut i spåret. Nu förväntade jag mig att känslan från när jag varit ute tidigare skulle infinna sig.
Det gjorde den inte. Efter 2 km var det så tungt att jag istället började gå. Besviken och lite ledsen. Hade ju längtat så att komma ut och känna hur kroppens endorfiner lösgjordes och energin började flöda runt i kroppen.
Efter besvikelsen konstaterar jag :- Okej, jag är precis så trött som jag känner mig, vilken tur att jag ändå lyckades ta mig ut. Jag behöver komma ut. Avbrottet i motion ett par veckor pg resa, förkylning och sorg har gjort avtryck, helt naturligt. Men jag behöver vidare och hur gör jag det.
Motstånd kräver nya sätt att tänka och nya stigar att vandra.
Jag vill ha frisk luft, jag vill ha puls, jag vill ha rörelse och jag vill kunna njuta. Fick en bra runda ändå. 6 km totalt – gång en stolpe, joggar tre stolpar, gång en stolpe, löpning två stolpar… osv. Blandade intervaller utifrån dagens förutsättningar.
Det slår mig där ute i skogen. (Man hinner tänka mycket spåret, jag tycker om det. ) Det slår mig att precis så här är livet.
Man möter motstånd där det vanliga inte fungerar. Man blir besviken och får tänka om. För mig var det aldrig ett alternativ just då i skogen sura ihop och gå hem. Jo, de första sekunderna i besvikelse, ska erkännas. Jag tror att det alltid finns en annan väg och den är spännande att hitta.
Det går inte! Betyder egentligen, det gick inte så här, men kanske på ett annat sätt. De där nya sätten kan vara saker jag aldrig provat tidigare. Ibland krävs det mod. Det krävs kreativitet. Det krävs envishet och tålamod. Det kan vara tröttsamt. Men det är än mer tröttsamt att bli stående, att inte komma vidare eller gå in i väggen.
Ibland är livet förutsägbart, inbland inte. Just nu vet jag vart jag ska, men inte hur vägen ser ut. Ett steg i taget. Igår blev det flera steg i rätt riktning. Det välbefinnandet det gav sitter i idag också. Är trött men rör mig framåt.
Ha en skön helg!
Kram Malin
Malin Maria 