Du har säkert mött hen – psykopaten

Jag har gjort det. Flera gånger och det har påverkat mig varje gång. Fått mig ur balans, fått mig att tvivla på mig själv och min förmåga. Vi talar sällan om det. Vi upplever kaos, känner oss misslyckade och tappar självförtroendet. Vi blir förvirrade och upplever otrygghet. Hen är ju så charmig, kompetent, men det är något som inte stämmer ändå. Det låter så bra, men blir så fel…

Lars-Olof Tunbrå har skrivit boken Psykopatiska chefer – lika farliga som charmiga, och beskriver hur vanligt det är. Ca 2% av befolkningen, en på 50 är psykopatiska och det är människor som är omöjliga att samarbeta med för de sätter sig själva i främsta rummet – alltid. De ställer till kaos i sin omgivning. De går inte att lita på och de kan göra människor väldigt illa. 

De finns överallt så klart, kanske i vår släkt, bekantskapskrets eller på vår arbetsplats. Vi förstår det väldigt sällan i första mötet, det brukar ta ett bra tag – ibland förstår vi det inte förrän långt senare, kanske aldrig om vi inte vi får kunskapen om hur psykopaten fungerar.

Jag har mött minst ett par som har utmanat mig rejält. En sommar låg jag i självterapi och slet maskrosor ur vår gräsmatta för att försöka förstå vad det handlade om, hur jag skulle hantera människan i min närhet och bygga upp mitt eget självförtroende igen. Då förstod jag inte fullt vad det handlade om det jag hamnat i – nu förstår jag precis, med kunskapen om psykopater. En annan gång gick jag bet, otaliga timmars funderande och enorma mängders resurser för att komma tillrätta med samarbetsproblem utan att lyckas eller att riktigt förstå vad det handlade om. Började ana och se tecken, men så svårt att komna åt utan bevis. Psykopaten är expert på att byta strategier och komma undan. 

De här människorna kostar vårt samhälle enorma resurser, mänskligt lidande, ekonomiska och tidsmässiga resurser. De är, enligt Tunbrå, omöjliga att förändra även om de oftast mattas av med åren och de blir äldre. Eftersom de ofta är väldigt svåra att avlägsna så finns det egentligen bara ett val att göra för att skydda sig själv, och det är att själv lämna om man kan, säger Tunbrå. 

Han skriver också att vi behöver prata öppet om det här och sprida kunskapen ut i vårt samhälle. Kunskapen om psykopatens brist på empati, skuld- och skamkänslor (men de kan spela dessa) som gör att de brister i ansvar och vägrar ta konsekvenser över sitt eget handlande. De räds inte för att baktala andra och sprida negativa bilder för att höja sin egen plattform att stå på. De verkar ha enormt självförtroende som de gärna sprider ut till andra, de är karismatiska och vältaliga, de är bästa vänner med människor de knappast känner. De är ofta högintelligenta. De späder gärna på sina historier och blandad sanning och lögner hejvilt. De är tillsynes spontana, men har alltid en baktanke för egen vinning. De minns dina fel, brister och misstag – dessa används som hållhakar med förklädda hot. De kan verka vimsiga och trevliga och i nästa stund helt skärpta och iskalla. De har ett stort kontrollbehov och lyckas alltid få tillgång till den information de behöver. De får människor att läcka och det gör att de också får hållhakar.

Psykopaten har sällan regler och ramar att hålla sig inom. Hen flyter runt på gränsen. Här finns en viss procent som begår större eller mindre brottslighet genom mänskliga övertramp genom lögner, förtal och psykisk misshandel. Ekonomisk brottslighet är inte ovanlig alls. De finns inom alla nivåer i vårt samhälle och inom alla samhällsklasser, inom alla verksamheter. Kanske har de störst möjlighet att gömma sig i offentliga sektorn där anställningstryggheten är större än i den privata sektorn? 

Vi behöver ta bort locket från dessa kokande grytor. De finns på väldigt många arbetsplatser. Vi behöver prata om dem, stötta varandra, skriva ner det som händer och ser för att se mönster och få bevis. Vi behöver se det för vad det är, så att vi inte själva skadas och tappar tron på vår egen förmåga. En arbetsplats där psykopaten verkar blir ineffektiv och otrygg – det är en stor bov i dagens tuffa arbetsliv som behöver prestera på topp för att inte gå på knäna.

Vad beror det på? Är det ondska eller handlar det om en tomhet och en oförmåga. Psykopati är inte en psykisk sjukdom eller ett tillfälligt sinnestillstånd utan en grav personlighetsstörning, en empatistörning som visar sig i brist på ånger och skuldkänslor. Psykopaten har en enastående förmåga att läsa av andras tankar och känslor, utan empati blir det ett enormt maktmedel att tillfredställa egna behov. Hjärtforskningen, som främst är gjord på kriminella psykopater, visar att det finns förklaringar i hjärnan som är medfödda och kan påverkas positivt eller negativ beroende på barndomen. Främst är det en nedsatt funktion i den högra pannloben som är framträdande, detta kan man också observera på människor med vissa tillstånd av utmattningsdepression och demenssjukdom. Ett nedsatt blodflöde i pannloberna skapar en sämre impulskontroll. Nedsatta förmågor i hippocampus skapar ett aggressivt beteende och koncentrationssvårigheter. Studier är hittills främst gjorda på män.

Det finns mer att läsa och ta del av för att bättre förstå psykopatiskt beteende. Både att skaffa kunskap för vår proffession, beroende på vad vi arbetar med – expempelvis i rekryteringsarbete eller med grupper av människor i skola eller på arbetsplatser. Men också får oss själva i de olika grupper där vi lever och verkar.

Jag tror att om du tänker efter, så har du träffat ett par stycken. Kanske tom drabbats ganska hårt någon gång. Det är betydligt vanligare än vi tror! De är inte så olika oss själva och smälter många gånger in fint. De har många styrkor och förmågor som vi också har mycket nytta av. Men det kan lätt gå över styr och vi ska inte lämna över makt och ansvar i deras händer. Vi har mött dem och vi kommer att möta dem om och om igen – vi kommer troligen tycka om dem, men vi får inte låta dem ta makten över oss och våra liv.