Ringar av oändliga möjligheter

När hon kommit upp ur vattnet och sätter sig på klippan tar hon ett djupt andetag.

Väl medveten av hur hon njuter av denna stund och skulle kunna beskriva den med oändliga superlativ.

Lika medveten om att någon annan skulle kunna göra det motsatta utifrån en annan sinnesstämning.

Så inser hon storheten i att inte värdera alls.
Bara ta in det som är.
Ovant.

Måste man inte vara positiv?
Måste man inte vara kritisk?
Kan man bara vara i det som är?

Att i Varandet ta in det som är utan att värdera?
Total Acceptans för Nuet.
Nuet Är. Punkt.

Är det så att Tillheten till att morgondagen kommer ur att Acceptera dagen?
Är det så att i Acceptansen skapas ett flöde som ger ringar på vattnet.

Vi vill inte skapa ringar av motstånd.
Vi vill skapa ringar av oändliga möjligheter.

Hon låter det sjunka in.
Därefter reser hon sig upp, packar ihop handduken och vänder hemåt.

Lämna en kommentar