I väntan på ljuset

Trevlig andra advent.
Vi är i mörkrets tid i väntan på ljuset.
Eftertankens tid.
Hoppets tid.

Väljer att tänka så.
Som kontrast till julstress där många funderar på julbak och julklappar.
Jag väljer att ägna tid åt att funderar över hopp och möjligheternas kraft.

Hur det till synes omöjliga faktiskt kan bli möjligt om vi bortser från hinder och har mod att pröva.
Hur extra vackert det tillsynes omöjliga faktiskt är.
Vilket hopp det tillsynes omöjliga in-ger.
Hur kittlande det tillsynes omöjliga är – som ett bevis om att det finns så mycket mer än det vi kan förstå.

Funderar över hur vi kan släppa taget och inte begränsa oss i vår nuvarande vetskap och medvetenhet.
Funderar på hur vi kan ta tryggheten från det kända till det okända.
Hur vi kan finna balans, stillhet och trygghet oavsett förutsättningar.
Det är en utmanande tid nu,
övning ger färdighet.

Hur kan vi outtröttligt och långsamt växa genom asfalten, på den yttersta kanten eller över de djupaste dalarna?

Låt oss fortsätta få förundras.

Lämna en kommentar