När hon släppt oron för brist på sömn,
utforskar hon nyfiket natten.
Ett nytt datum på displayen.
En oväntad pigg känsla.
Hon ler för sig själv.
Undrar varför.
Får inga svar.
Inatten är allt stilla.
Fridfullt.
Hon behöver friden.
Hon hämtar den här.
Låter den omfamna henne.
Den är högst påtaglig.
Hon påverkas stark av den.
Den är en kär vän, Friden.
Det fanns en tid den bara kom på besök i hennes självsamhet.
Som om den var blyg.
Nästan som hon trodde att hon bara inbillade sig.
Kanske fanns Friden enbart i hennes dröm.
Nu vet hon i sitt inre att den alltid finns vid hennes sida.
Hon behöver aldrig tvivla, bara blunda och stilla sig.
Älskade, älskade Friden.
Nu kommer den till henne i natten och värmer henne.
Skingrar hennes tankarna och stillar hennes andetag.
De umgås alitid i det ordlösa.
Svaren är fyllda med ovillkorlig kärlek.
Hon tolkar det ordlösa.
Det kommer bli bra.
Det är som det är, det är det alltid.
Det finns inget att vara rädd för, det blir ändå som det blir.
Vi är aldrig ensamma, det är en omöjlighet.
Det finns alltid ett tillsammans, det är ett val vi gör.
När hon slår upp ögonen igen har nattens timmar passerat och det är dags att kliva upp.
Hon vet inte vad,
men något nytt är pågång att hända.
Ur kaos föds en ny ordning.
Vi är aldrig ensamma.
Det är allt hon behöver veta.
Friden går vid hennes sida.
❤️🙏🏻
Malin Maria 