
Nyfikenhet har sina konsekvenser.
En stig som hon vandrat, kan inte bli ”ogådd”.
En bok hon läst, kan inte bli oläst.
En sång hon sjungit, kan inte bli ”osjungen”.
En person hon mött, kan inte bli ”omött”.
En kaka hon ätit, kan inte bli ”oäten”.
Hon stannar i sin tanke och inser hur många gånger vi lurar oss själva utan att knappt tänka på det.
Förnekar för att slippa skuld, skam och för att inte dömas av andra.
Det är som förnekelse är inbyggt i människan och är en förutsättning för att få tillhöra.
Hon hör själv hur märkligt det låter.
Det betyder att vi måste ljuga för att få vara med.
Var det så det var menat?
Inte undra på att vi ständigt tvivlar.
Sanning eller lögn.
Spelar ingen roll.
Det är tvivlet som begränsar livet.
Hon leker med tanken att neutralisera allt som kommer i hennes väg.
Sanning eller lögn spelar ingen roll, hon ser att har både och i sig.
Omfamnar båda och låter de vara kunskap vidare.
För lögnen säger minst lika mycket som sanningen.
Den talar bara ett annat slags språk.
Med orden, hon kan ha fel, är hon redo att möta dagen. 🙏🏻
