Har förlåt ett värde idag?
Förlåtelse,
ännu ett ord med så många betydelser.
Ett ord som hon fått ta sig tid att förlika sig med och skapa förståelse för.
För att hitta dess mening och kraftfullhet.
Att förlåta?
Var förlåtelsen främst till för henne själv?
Hade hon glömt det & använt den på andra?
Var det därför den miste sin kraft?
Kan vi inte lämna bort den, tillhör den oss? Hon minns när hon började ana just detta.
När hon förlät sig själv gjorde hon sig äntligen fri från känslor ilska, rädsla, oro, besvikelse, skuld, skam och dömande.
Istället infann sig ett lugn, som att ge sig själv en stor varm kram med orden; det är okej, det som har varit har varit, det kommer bli bra, det ska vi se till.
Vilken lättnad.
Vilken frihet.
Vilken frid.
Förlåt kom att handla om att erkänna och ta ansvar och acceptera att något har hänt, som hon just då inte hade förmåga eller förståelse eller kraft att hantera annorlunda.
Förlåt kom att handla om att acceptera och släppa det, inte låta det uppta mer av hennes tankar och känslor, inte ge det mer uppmärksammhet och påverkan på hennes framtid.
Hon vill inte förstora negativa saker.
Hon vill inte odla och vattna det oönskade.
Varför samla på oss en tung packning,
med ånger, sorg, ilska, skuld och skam, som gör att vi knappt orkar gå och får hela vår kropp att värka?
Varför?
På intet sätt blundar hon, men hon väljer att se, förstå, ta lärdom och sedan släppa.
Släppa sig fri, förlåta sig själv, för att vara mottaglig för allt det andra,
det vackra och glädjefyllda,
som hon väljer att fylla livets nya dagar med.
Hon vill att du ska möta henne utan all världens bördor på sina axlar.
Hon vill möta dig på samma sätt.
Malin Maria 