Naturen är villkorslös nu.
Överflödet finner inga gränser.
Han står mitt i det och finner inga ord.
Förutom Villkorslöshet.
Han smakar på ordet.
Det ligger nära Oändlig Generositet.
Ett begrepp som han vet hon gärna använder, det klingar vackert.
Han väljer det istället.
Naturen är oändligt Generös just nu.
Vi är en del av naturen.
Kan vi vara lika oändligt Generösa?
När tar vi emot och ge utan villkor?
Hur känns det?
Känns det annorlunda än det villkorade?
Vi kanske ska ta rygg på våren nu och bidrar med det överflöd vi har till varandra i oändlig Generositet?
Ödsla med ord, uppmärksamhet och handlingar.
Låt små frön bli till den blomsterprakt vi vill njuta av.
Han inser att naturen varje år utan undantag om och om igen skapar sitt överflöd.
Ingen vinter har någonsin har tagit död på den förmågan.
Naturen tvivlar aldrig.
Den håller inte tillbaka.
Naturen har full tillit till sig själv.
Så som jag vill ha tillit till mig själv,
och till andra, tänker han.
Malin Maria 