Det plingar till i mobilen och hon drar en djup suck. ”Blir sena, kommer om en dryg timma. Sorry.” Hon svarar snabbt ”okej”, men hon känner sig inte okej. Sänker värmen i ugnen och går irriterad upp för trapporna, lägger sig i sängen och stirrar i taket.
Efter en liten stund är det som om allt förändras. I mellanrummet hon ger sig själv händer något. Det är som om hon står bredvid sig själv och stryker sig själv på kinden. Ler kärleksfullt och riktar en spegel mot sig själv.
Här ligger hon med snurrande tankar i sitt huvud som längtar sig bort. Hon behöver röra på sig mer. Hon längtar efter att läsa den där boken som fortfarande ligger oöppnad. Hon vill lyssna på härlig musik som får det att pirra i magen och spritta i benen. Hon borde, längtar och önskar så mycket i sitt huvud. Men att ligga stilla på sängen och längta gör ingen skillnad alls. Hur kan hon använda denna orörda timma till det? Hon har precis fått en timma som nu mera är femtio minuter till att göra allt hon ligger och längtar efter.
Hon studsar upp av insikten. Stoppar sina tankar. Börjar agera utefter längtan. Snör på sig skorna och tar en rask promenad i tjugo minuter med härlig musik i lurarna. Därefter en ljuvlig lång dusch i och smörjer sin kropp med väldoftande olja, det tar femton minuter. Med badrocken knuten om midjan tänder hon ett ljus och slår upp första sidan i boken som ligger på bänken. Hon läser ett par sidor, sveps med av orden som väcker känslor inom henne som gör henne varm och lugn. De sista orden hon läser innan hon slår ihop boken är, ”att njuta av livet och acceptera det precis som det är. Allt har precis börjat. Allt sker här och nu.”
Dörren öppnar sig och hon ger familjen en varm kram. Låter dem veta att hon är glad att se dem och att middagen strax är klar. Att hon fick vänta ser hon som en gåva och förvaltat väl. Hon dukar fram tallrikarna och öppnar ugnen. En välbekant doft sprider sig i köket. De slår sig ner vid bordet tillsammans.
Malin Maria 