Hon vill hylla livet.
Det eviga livet, bortom begränsar.
Det som föds på nytt om och om igen i olika former.
Något nytt är på gång inom henne.
En frigörelse från allt det som gör att hon fastnar och skapar beroende?
Längtan efter enkelhet?
Små steg.
Mot ljuset.
Mot en ny vår.
Hon känner in sig själv i den tidiga morgontimmen.
Det är som att kroppen skälver.
Samtidigt som hon känner sig helt lugn.
Är det under natten de största förändringarna sker just nu.
Är det under ytan det skakas om.
Hon känner ödmjukhet inför att det är så mycket vi inte ser eller förstår.
Ändå är det högst verkligt och sant.
Vi ser bara en bråkdel av människors existens.
Allt som sker inuti kan är bortanför vår föreställning.
Allt vi skickar ut och påverkar världen kan vi bara ana effekten av.
Våren är påväg.
Under marken sker förberedelser.
På ytan är allt lugnt och stilla.
Sedan plötsligt händer det, allt på en gång.
Tänk om mänskligheten är som årstiderna?
Vad är det vi har sått och förberett, medvetet och omedvetet, som är påväg nu?
Vad ligger i det dolda,
som snart kommer upp i ljuset?
Snart vet vi.
I varje Nu skapar vi framtiden.
Vi får alltid en ny chans.
Det är NU.
Den som älskar mest vinner
Malin Maria 