Om jag inte får vara med henne så slutar jag och det vet jag att hon gör också. De andra är inte som vi, vi har funnit varandra. När vi är tillsammans kan vi blomma. Det är en lärare som säger så. Det jag hör henne säga mellan raderna, är att det har blivit viktigt för dagens unga lärare att arbeta i team, tillsammans. Man vet hur ett gott samarbete ska se ut, och man vet hur det känns. På något annat sätt vill man inte ha det, man kräver ett lag för att arbeta som lärare. Denna unga lärare är nyfiken och vetgirig, men behöver någon vid sin sida som vill åt samma håll, på lika vilkor. Hon eller han ställer stora krav på sin kollega och ser stora skillnader i kompetens kollegor emellan. Idag har det blivit synligt, i dagens skola kan ingen längre gömma sig.
Vi behöver varandra för att lära, mer än någonsin. Gränserna suddas ut. Unga lär gamla, gamma lär unga, det beror på vad det det handlar om. Har man förmågan och nyfikenheten att lyssna, får man med sig nya spännande perspektiv och kunskaper från varje unik människa.
Är målet att kunna samarbeta med alla? I skolans värld befinner sig eleverna i en grupp man inte valt, med lärare man inte har valt. Hur skulle det vara om varje elev valde sina lärkompisar och lärare som passar dem? Föräldrar vill ibland lägga sig i skolans grupperingar. Som om de ser vilka barn som lär bäst tillsammans och kan ta ett helhets perspektiv. Det kan bara den kompetenta läraren som möter eleverna varje dag i lärsituationer. En lärare har kompetens att gruppera eleverna i grupper, där barnen kan utvecklas optimalt. Både få möjlighet till utmaning och få glänsa genom att lära andra. Det är endel av själva undervisningen. När en lärare själv kan se sina egna fiffiga kompisar i kollegiet och sätter stort värde på det, har man kommit en bra bit påväg. Så har det inte alltid varit, en lärare – ett klassrum. När läraren hittar egna fiffiga kolleger, så har man automatiskt både satt egna mål och vad/vilka jag behöver omkring mig för att nå det målet. Med egna erfarenheter är det betydligt lättare att överföra samma sak till undervisningen och eleverna. Idag finns dessutom oändliga möjligheter att skapa nätverk av olika slag. Vilket gör att man som lärare kan utbyta det som intresserar en just nu på många olika sätt. Arenorna är oändliga och världen är liten. De lärare som upptäckt detta har ett stort försprång och sticker snabbt iväg.
Det låter enkelt men varje mynt har två sidor. I skolans värld finns ett etisk dilemma utifrån en likvärdig skola för alla elever. Varje enskild elev samt alla elever. Hur finner man den situation som samtidigt gynnar gruppen som varje enskild individ hela tiden. På en enskild skola skall varje klass/grupp få lika hög kvalitet på undervisningen. Det betyder att varje lärare ska hålla samma höga kvalitet. Kan en klass ha två lärare med hög kompetens och en annan klass två lärare med mindre hög kompetens? De två lärarna med hög kompetens, blir de just så bra i det sammanhang de befinner sig med en fiffiga kollega? Om jag inte får arbeta med en fiffig kollega och bli mitt bästa jag, söker jag mig någon annanstans! Föräldrar ser på rektorns organisation och har åtskilliga åsikter. Kompetens satsningar görs, nätverk bildas, allt sker inte över en natt. Det är svåra val att göra!
Vilka krav sätter vi på eleverna i skolan kring samarbete? Samarbete med någon? Samarbeta med flera? Samarbeta med alla? Hur många vuxna idag kan samarbeta med alla? Tror man att det går? Vill man? Är det egentligen så svårt?
Vad sätter stopp för samarbete? Svårighet i kommunikation, prestige, rädsla, ovilja, oförståelse, brist att se andras styrkor, olika målsättningar…
Om jag idag skulle bestämma mig för att jag kan samarbeta med alla! Med endel människor kommer det blir det väldigt enkelt. Med andra blir det lite svårare, men då har jag mycket att upptäcka och behöver lyssna och förstå. Men om jag utgår ifrån att; om vilja finns är det möjligt. Om jag kan samarbeta med alla skulle jag lära mig massor. Om jag kan samarbeta med alla får jag använda min kreativitet och hitta olika sätt för samarbete. Vill jag skapa mig ett hållbart liv är utgångsläget alltid att det kommer gå på något sätt. Jag måste bara vara lyhörd för att hitta ett framgångsrikt sätt. Det behövs tid, tålamod, lyhördhet, nyfikenhet och mycket hjärta.
Kram malin
Ps. Vill du få påminnelse om nya blogginlägg direkt via e-post klick upp till höger på sidan. Nästa blogginlägg kommer handla om att varje människa har en önskan om att må bra. Vill du också/eller följa mig på twitter kan du göra det till höger, eller söka upp mig malhe005. Varmt välkommen!


Tack Malin för allt tänkvärt du skriver! Kram
Tack, det värmer!