”Titta på ditt ledarskap med nya, moderna och modiga glasögon, och börja skapa framtidens framgångssaga redan idag genom att blåsa på hjärnglöden hos dina medarbetare och kollegor.” Så skriver Helen, Martin och Johan i sin artikel (mars 2012) ur: Kreativitet är det nya stålet.
Hjärnan är vårt viktigaste redskap och det krävs kulturer där hjärnorna trivs och frodas. Det kräver ett ledarskap smom baseras på kommunikation och dialog. I en kultur som baseras på tillit, respekt, ömsesidighet och förtroende kommer hjärnorna att vilja bidra, skapa och kreera.
Kommunikation är ledarskapets viktigaste verktyg för att skapa mål, mening och motivation. Helt enkelt det grekiska ordet communicares ursprungliga betydelse; göra gemensam. Kommunikation som det enda sättet att på riktigt förtjäna epitetet ledare.
I en allt mer komplex värld behöver människor tydlighet. Vi vill och behöver förstå och begripa vad som är meningen och målet. När det blir krångligt, byråkratiskt och besvärligt bryr vi oss om något annat. Och vips så var den uppmärksamheten borta. Därför blir kommunikation, öppenhet, ärlighet, transparens, ömsesidighet, uppriktighet och tydlighet helt avgörande. Både inne i organisationen och gentemot omvärlden.
Vi måste snabbt kunna förstå och tolka; är detta nåt för mig eller inte? Hej eller hej då? Slösa inte med min tid. Och om du visar mig respekt och är relevant och intressant, på mina villkor, så kommer jag att ge dig min tid, min uppmärksamhet, mina pengar/tjänster och till och med min kärlek. Det är lojalitet, både från medarbetare och från kunder/brukare. Så hur ska verksamheterna ledas för att tillfredsställa dessa krav?
Nyfikenhet – en nyckel.
Det är en enorm skillnad i energi mellan ett rum där en person står och talar inför en publik och ett rum där alla tillåts dela med sig av sina idéer till varandra. I ett välfungerande kunskapssamhälle finns en kollektiv nyfikenhet på hur nästa steg ser ut och på vad organisationen kan göra för att möta alla möjligheter. Den kollektiva nyfikenheten bygger på att man bjuds in, inte bara för att lyssna utan också för att bidra med sina egna perspektiv. En ledning som på allvar vill dra nytta av en större del av den mänskliga kapaciteten, ser också att man måste skilja på tid för tänkande och tid för beslut. De mångas idéer fångas upp tidigt och finns med som viktiga delar av underlaget för ledningens beslut.
Vad kan då nyfikenheten bära med sig för gott? Nyfikna människor skaffar sig en bra bild av sin verksamhet om de får tillgång till information. De får en bättre bild av hur den egna rollen hänger ihop med andras roller i verksamheten. De tar också reda på mer om vad brukar/kunderna verkligen vill ha. Och inte nog med det, stoltheten över att vara del av en bra organisation ökar. På minussidan är det svårt att hitta något. Det kan bli fler ”jobbiga frågor” till ledningen, men det är ett lågt pris för att skapa en verksamhet där alla är nyfikna på hur de kan bidra till framgång. Nyfikenheten och det faktum att man bryr sig om det gemensamma har fler fördelar.
Kunskaper och ideer färdas snabbt idag till de som behöver dem. I vår tid av mer eller mindre konstanta förändringar har en organisation mycket att tjäna på om medarbetarna klarar av att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar. Med andra ord, har vilja och förmåga att erbjuda hela sin kapacitet också i den nya situationen. Resilience är ett begrepp som mer och mer används för att beskriva detta. En svensk översättning skulle kunna vara ”förmåga att komma igen”.
Ensam är inte stark.
Tyvärr lever myten om en ensam och stark hjälte kvar. Det finns många goda skäl till varför vi behöver krossa den myten. Effektiviteten blir högre med ett tydligt, kommunikativt och inbjudande ledarskap. Mångfalden i verksamheten tas till vara och bidrar till resultatet. Individens – ledarens – välbefinnande ökar när rädslan och ensamheten minskar. Kreativitet uppstår när fler känner sig delaktiga. Och sist men inte minst, när alla förstår verksamheten går det snabbt att förändra. Men om vi fortsätter att mäta kompetens i förmågan att ensam klara en stor uppgift kommer det gamla att bestå. Genom att istället se kompetens som förmågan att dra nytta av olika perspektiv och mångas engagemang kan vi på allvar säga att vi går mot ett kunskapsdrivet samhälle. Organisationers framgång går då hand i hand med människors utveckling. Ett mer hållbart samhälle, mer motiverade medarbetare och bättre uthållig lönsamhet.
Prestiglöshet, väg till framgång.
Vad är prestige egentligen? Det kanske känns hårt, men det är ju faktiskt en form av rädsla. En rädsla för att bli av med något som inte går att ta på, men som känns avgörande för att bevara den vunna positionen eller till och med för fortsatt existens. Prestigen låser in kunskap. Prestigen bygger silos i verksamheten. Den saktar ner utvecklingsprocesser och tvingar fram lösningar som inte bygger på den bästa kunskapen. Och mitt i allt detta, den motverkar goda relationer som är nödvändiga för långsiktig framgång. Förmågan att lyssna, och förmånen att få bidra med det man tycker är viktigt, är en av nycklarna till delaktighet och till en verksamhet som kan bygga sin utveckling på kunskap.
Lyssnandets ädla konst
En djupare nivå av lyssnande handlar om att man tillåter sig att sätta sig in i den andres berättelse och situation. Vi lär oss något. Först i nästa steg, när vi lyssnar utan förutfattade tankar och tillåter att diskussionen kan leda till något som vi inte redan känner till kan vi utnyttja hela potentialen hos de personer som är inblandade. En svår konst, men väl värd att övas.
Låt hjärnorna blomma.
Det handlar om att skapa nya mötesplatser mellan aktörer som tidigare inte mötts. Men det handlar minst lika mycket om att mötas på ett nytt sätt, med större öppenhet och vilja att gemensamt generera idéer som inte tidigare fanns. Jämlikhet, transparens och öppenhet gör våra organisationer mer kreativa, mer innovativa och mer förändringsvilliga. Låt de tio miljoner hjärnorna blomma och grupparbeta. Lyssna, lek och släng prestigen på historiens sophög.
Omarbetad text ur rapporten från mars 2012: Kreativitet är det nya stålet. Urspungstext av Helena Westin är tf kommunikationschef på företagarna, Martin lindström och Johan Göthberg driver tillsammans lindström& Göthberg executive Development.
Men orden skulle likagärna kunnat vara mina egna:-)
Tack Helena, Martin och Johan.
Malin Maria 
Tack för ditt blogginlägg. Den ger mig tankar och inspiration inför mitt sista år på Rektorsprogrammet. Jag tänkt fördjupa mig en av mina styrkor som innebär kommunikation och samtal. Hur kan jag utveckla mig vidare med detta som bas? Ska nu ta ut artikeln och läsa den. Tack!