Att inte ha något särskilt planerat,
utan ta allt som det kommer.
Att inte kunna planera,
för att kunna ta det som det kommer.
Att inte veta hur dagen kommer se ut,
utan ta det som det kommer.
Det finns en ödmjukhet i att framtiden inte går att förutsäga.
Vi kan tro och ana men vi kan aldrig veta.
Därför vore det väldigt onödigt att bli besviken när det inte blir som jag hoppas.
Vem vore jag om mina tankar och önskningar alltid slog in.
Vad spännande livet är eftersom man aldrig vet vad som väntar bakom nästa sekund.
Att ha Inget att göra och ändå ha fullt upp.
Att fylla minutrarna med inget särskilt.
Att bara vara mitt i livet och se de små nyanserna.
Att se små skiftningar i ljuset på himlen, den lilla rynkan i ansiktet, ljudet av andetag och variationer av dofter som har ett eget språk.
Ibland händer det oväntade som omkullkastar allt.
Idag hände en sådan sak. Min hjärnan tog för en stund ett helt annat sidospår.
Detta fascinerar mig när det händer och ger livet en extra krydda.
Det finns möjligheter i det oanade.
Om vi inte kämpar emot och lägger kraft på att gå en viss väg.
Jag låter mig svepas med och låter den energin bli motor framåt.
Vi får ofta det vi behöver, det gäller bara att se det ibland. Det vi behöver kommer i vår väg och det får vi möjlighet att träna på.
Det oanade öppnar nya dörrar till det vi trodde var omöjligt eller otillgänglig mark.
Dessa dörrar kan vara svåra att se eftersom vi inte vetat om att de existerat.
Men med nyckeln i handen har vi möjlighet att låsa upp dem.
Inbland händer det att någon lägger nyckeln i handen och de krävs egentligen bara moder att låsa upp dörren.
Att ha inget att göra och ha fullt upp med det. Och att få nyckeln till en oväntad låst dörr. Kontraster som gör livet spännande.
Kram malin

