Jag är inte alltid bra på avslut – vill gärna ha det överstökat eftersom det är så roligt att gå vidare.
Idag har jag tagit farväl till sommaren. Jag har faktiskt njutit av varje minut. Städat undan sommarblommor, krukor, solstolar och det förväxta trägårdslandet med gammal sallad, dill, persilja och vissna tomatplantor.
Jag älskar våren. Att förundras över varje knopp som bryter ut. Men innan naturen orkar med en ny kraftansträngning behöver den vila.
Min trädgård ska få sin välförtjänta vila. Nu hälsar jag hösten välkommen. Inspirerad av skogen har jag smyckat min trädgård inför vinterns frost och långa trädgårdsvila.
Att vila ögonen på något vackert som inte kräver en massa arbete är en skön vila.
I det enkla föds det vackra. En påminnelse från Ernst.
Det vackra och enkla behöver inte kosta en krona.
I vilan ska nya planer göras. Att vila. Att längta. Att se fram emot. Att drömma. Det är också viktiga delar av livet och långt ifrån en obetydlig mellanakt. Det är kanske just här det riktigt stora i livet händer.
Det händer när du vilar…
Kram Malin



