Det var en gång en älva som irrat runt i skogen länge utan att veta vart hon varit på väg. Visst hade hon sett mycket vackertoch träffat många spännande varelser. Men något saknades i hennes liv. Det måste finnas något mer, tänkte hon när hon satt för sig själv på en stubbe i skogsgläntan. En varm bris svepte om henne och solens strålar värmde hennes ena arm. Det var inte första gången hon hade dessa tanka, vad är meningen med just mitt liv? Vad har jag för uppgift att fylla? Hon behövde få meningsfulhet i livet. Hittills hade det räckt att vara nyfiken och upptäcka nya växter, djur, lära sig saker och utmana sig själv för att behärska saker hon aldrig tidigare drömt om. Det hade varit både roligt, jobbigt och ibland fruktansvärt utmanande. Men hon kände att hon levde och ångrade inte en sekund fram till idag. Alla erfarenheter hade gjort henne till den hon var idag. Men denna tomhet hon nu kände var en ny känsla och den verkade inte försvinna. Det var som om första delen i livet var slut, träningslägret var över. Nu stod hon inför en ny del av livet och trots alla erfarenheter så var hon helt brank inför det nya…
En fågel damp ner i gräset och verkade inte se älvan, han hade fått syn på en mask i gräset och började dra. Älvan ryckte till av medlidande för masken. Fågeln stannade med ens upp och såg överraskad på älvan som satt alldeles intill honom. Så fick han en helt blick i ögonen, en mildare ton. – Så du har kommit nu, sa fågeln. – Vet du vem jag är, sa älvan. -Vi har väntat, du är så välkommen, fågeln log.
Älvan förstod ingenting men hon fick en lugn känsla i magen…
Hjälp mig gärna avsluta sagan…
Malin
Underbart, tack!
De lyfte och vingarna bar dem långt upp i luften. Se sa fågeln, det blir något helt annat här uppifrån. Du både kan ha överblick och använda din blick för att fokusera. Flyg en stund innan du väljer fokus. Du vet, det är bara du som bestämmer och det är helt okey att förändra, byta fokus eller bara flyga. Jag ska göra som svalan, flyga lågt . Eller som ugglan, fundera en stund. Susann