Möten med kloka människor sätter igång tanken. Tankar kring hur ett hållbart samhälle behöver se ut och hur man använder det vi redan vet och kan för på ett klokt sätt.
Finns det konflikter mellan olika vetenskaper? Finns det konflikter mellan olika trosuppfattningar? Finns det motsättningar mellan vetenskap och religion? De flesta svarar troligen ja på dessa frågor.
Men varför uppfattar man det så och måste det vara på det viset? För att skapa ett hållbart liv och en hållbar framtid har vi inte tid att strida utan vi måste klara av att förena oss och fokusera på den utmaning vi står inför.
Vad fyller vetenskapen och religionen för funktion för mänskligheten? Det är olika sätt att förstå världen, livet och den verklighet vi lever i. Som om det finns en slutgiltig sanning? Som om det finns ett svar på alla oändliga frågor? Varför är det så viktigt? All sorts vetenskap har ett fokus, en ingång för att försöka beskriva verkligheten. Vetenskapen är konstruerad och utformad av människan, av många människors tankar, idéer och sätt att förstå.
Religion är på samma sätt, ett sätt att förstå meningen med livet och skapa ett sätt att leva tillsammans för den värld man vill se. Religion är skapad av människors tankar, idéer och egna inre kompasser. Finns det en religion som är allmängiltig för en familj, en släkt, en stad, ett land, en världsdel, hela mänskligheten…i alla tider, från begynnelsen till evigheten?Vad finns det som får oss att tro det? Kan det vara så att varje människas egentliga uppgift är att hitta sin egen sanna väg, sin inre kompass och religionen är ett sätt att förenkla och hitta en genväg?
Om det är så att varje människa har sin egen tro och inre kompass som ger mening och vägledning i livet, kommer det i konflikt med vetenskapen? Eller är det så att den mycket väl kan gå hand i hand och ge människan olika perspektiv på tillvaron? Finns det en nödvändighet att skapa många olika former av vetenskap för att få en variation och en bredd i vetenskapen?
En variation av vetenskap för att det är i variationen och mångfalden som vi kan hitta de nya, kreativa lösningarna för en hållbar framtid där vi börjar att leva på ett sätt som skapar välbefinnande och tar hand om varandra och den jord vi har förmånen att bo på. En framtid där vi sluta förbruka, förstöra och skada. En framtid där vi istället skapar, sköter om och värnar. För att göra det möjligt måste vi tro på den framtiden och vi måste ställa in vår inre ledstjärna på den vägen. Vi måste våga ifrågasätta givna ordningar och vi måste samverka över alla gränser. Tills gränser bara är ett minne blott.
Under veckan som gått har jag fått nya tankar genom en god vän som öppnat nya dörrar hos mig genom sin kunskap, öppenhet och sitt varma hjärta. Jag hade glömt vetenskapens värde. Det räcker inte med tro och hjärta. Vetenskapen hjälper oss att se det som för ögat är osynligt i vardagen.
Mitt varma tack!
kram malin