Jag hade så fel om tacksamhet…

Det där med tacksamhet. Minns hur svårt jag hade för det där ordet för många många år sedan. Som om tacksamhet förminskade insatsen för det lyckade.

Boken om tacksamhet följde med mig hem från en bokrea och utmanade mig stort. Så fel jag hade kring ordet tacksamhet, men hur skulle jag kunna veta det om jag inte blivit utmanad. Vilken tur att jag insåg det. Det är precis tvärt om. Blir om och om igen påmind om det.

Genom tacksamhet växer även misslyckanden till möjligheter att lyckas. Insatsen att vara på väg och att vara modig i sina vägval leder tom så mycket längre än vi vågar tro. Jag förundras så över det. Imponeras så av människor jag möter just nu som tar enorma kliv.

Funderar över det idag på morgonens leriga trailrunda. Konditionen imponerar inte idag, den har stor utvecklingspotential. Så idag är det förmågan att njuta av skog, lera, fågelsång och värmande solstrålar som skapar tacksamhet hos mig. Jag känner också tacksamhet för att familjen är samlad hemma och att jag äntligen ska få plantera gula penséer.

Vad skapar tacksamhet hos dig idag?

Lämna en kommentar